Gezellig aanschuiven bij de lange houten tafel voor thuis gemaakte lasagne gevolgd door heerlijk knapperig kip, het begon al te schemeren buiten, de kinderen waren gelijk overgeschakeld op Italiaanse etenstijden.
In de meivakantie gingen wij met zijn vijven naar Italië om de kinderen te laten zien waar wij binnenkort gaan wonen en om kennis te maken met de omgeving en de school.
Wij logeerde bij vrienden in de Agriturismo Domus Etrusca. Beppe hun kleine hond, type chiwawa was meteen de favorite bij de kinderen.
Als Nick over onze reis naar Italië verteld gaat zijn eerste verhaal stevast over Beppe en de vos; de kleine hond die naar buiten ging in het donker en terug kwam met twee bloedende wonden op zijn lijf. Een vos had hem beet genomen, wat een schrick . Gelukkig kon Beppe naar de dierenarts de volgende dag en knapte hij daarna op.
De eerste ochtend werden wij wakker door een klein zonnetje en vogelsong, op Anna’s gezicht verscheen meteen een grote glimlach.
Haar vreugde was besmettelijk, rijdend op de onverharde wegen met ontelbare bochten zat Michel al in zijn gedachten op de aanstaande motor, cruisend door het bos en langs in bloem staande weiden.
Voorbij de manage, de speeltuin en het voetbalveld die nodig gemaaid moest worden, door een gang van bladeren en takken, omhoog en een klein bochtje om – daar staat opeens ons nieuwe huis!
De kinderen waren helemaal in de nopjes. Een poosje later, rondrennend tussen de olijfbomen barsten Anna en Hugo uit in blije oer roepen “zo zagen het helemaal niet uit op de foto’s dit is duizend malen beter”! Nick had een bezem gevonden waar hij kunstjes op kon doen en vliegen als een “echte” heks.
Ondanks wat wind zag het zwembad prachtig uit en als de kinderen hadden gemogen hadden ze hun kleding zonder twijfel uitgedaan en daarin gesprongen.
Hugo had vrijwel meteen “zijn” slaapkamer gekozen, Nick wou dan gelijk kamer delen met zijn grotere broer, wat wel leuk is voor in het begin maar wat minder handig voor later. Anna had wat meer moeite om te kiezen maar had wel snel een makeup tafel gevonden die haar beviel. De geur van lavendel prikkelde onze zintuigen. De honderd jaar oude eik creëerde rust en zorgde voor een vertrouwde sfeer, ik kon niet wachten totdat ik de verhalen kon gaan schrijven wat hij mij zou vertellen.
In de pizzaoven zouden verse groenten en kaas in de toekomst samen gaan smelten. Het grasveld nodigde uit voor alle komende voetbal partijen met Hugo en vrienden. In de wensput maakte Anna een wens maar wat ze wenste is een geheim.
Solens strålar letade sig in mellan springorna i fönsterluckorna. Spröd fågelsång väckte oss till liv för en ny dag. Ett leende spred sig på Annas ansikte.
Gårdagens sena måltid i goda vänners sällskap hade dröjt sig kvar på tungan. Vi bodde några dagar hos vänner på deras Agriturismo Domus Etrusca.
Barnen hade majlov, förväntansfulla och nyfikna inför det första besöket i vårt nya hus, det första mötet med vår lilla by och deras nya skola.
Stenarna och gruset knastrade ljuvligt under bilen, då vi färdades längst åkrar och skog, inga trafiksignaler så långt ögat kan nå. Vägen slingrade sig charmant precis som Michel hade föreställt sig sina utflykter på motorcykeln i framtiden.
När vi närmade oss huset passerade vi stallet, lekplatsen och fotbollsfältet ( gräset på fältet hade inte klippts på ett bra tag ), en korridor av grönska omgav oss precis innan vägen fortsatte uppåt för att sedan svänga av till höger.
Barnen sprang omkring i trädgården huller om buller, Hugo och Anna brast ut i Ronjas vårskrik “det här är tusen gånger bättre än vad vi hade trott”. Hugo fann sitt fotbollsfält, nu fattades bara ett fotbollsmål och Hugos vänner. Anna hittade våran alldeles egna önskebrunn, “nu kan vi önska något varje dag”. Nick förvandlades till en häxa i samma stund som han satte sig på kvasten som han hittat bredvid ödlan som solade sig på stenarna. Han flög genom buskar av lavendel och runt körsbärsträdet. Landade vid våran pizzaugn på terassen där färska grönsaker och ost kommer att smälta samman med rosmarin och organo i nära framtid.
Om de hade fått lov hade de slängt av sig alla kläderna och hoppat i bassängen alla tre (fast Nick kan inte simma ännu så det var ingen bra ide).
Med fortsatt iver undersökte dom huset på insidan. Hugo fann sitt nya rum direkt, Nick ville gärna dela rummet med sin store bror (vi får se hur det går med det..) Anna kunde inte välja rum men hittade en makeup byrå som hon inte kunde slita sig ifrån.
Nick som är vår lilla sagoprins satte sig i gungstolen och berättade om Beppe den lilla chiwava hunden som blev biten av en räv. Beppe som bor på Domus Etruska, Beppe som sprang fram och tillbaks under det långa träbordet, som hoppade på bakbenen och gärna ville smaka den hemlagade lasagnen och den knapriga kycklingen som serverades med grönsaker ur egen trädgård. Som gick ut i mörkret och kom tillbaks med två blodiga bitmärken. Detta hände på våran första kväll i Italien och var en omvälvande händelse för Nick. Som tur var gick det bra med den lilla hunden. Efter ett besök hos veterinären och en rabies spruta så tillfrisknade han snabbt. Men denna händelse berättar Nick om och om igen när vänner frågar honom hur det var i Italien.
Utanför sovrumsfönstret sträcker den uråldriga eken sina knotiga armar mot himlen, han viskar i samklang med vinden, jag kan inte bärga mig förrän jag får skriva ner alla hans berättelser.
Molin goes italy 